10-16 augusti hade SSBK ett läger i Snooker, det första i svensk snookerhistoria men förhoppningsvis inte det sista. Ledare var Jonas Larsson och Michael Bingmert som inspirerade av PJ Nolans träningsmetodik, hade satt ihop en träningspärm och ett schema, som skulle guida de blivande snookermästarna på sina första stapplande steg mot ära och berömmelse.

Deltagarna var 9-14 år gamla och var i spelkvalité allt från helt nybörjare till U-16 mästare. Något som inte innebar några problem. Alla deltagarna fick tekniska instruktioner och övningar utifrån var de befann sig.

Efter 5 dagars nonstop-tränande enligt den numera ”förhatliga träningspärmen” Hade det hänt något. De unga snookerstudenterna hade blivit just det: snookerstudenter. De värmde upp, gjorde självmant de övningar de visste att de behövde jobba med och kom och frågade när de stötte på problem. Jag tror aldrig jag har upplevt ett rum fyllt av mest 9-11 åringar, som var så tyst och fullt av koncentration.

På söndagen fick de själva prova på att vara coacher när intet ont anande föräldrar och släktingar kom och trodde att de skulle få en trevlig pratstund över en kopp kaffe. Istället blev de brutalt tillrättavisade av sina nyblivna coacher. ”Men pappa du slår ju fortfarande inte igenom” och ”nej du måste böja dig längre ned över kön, och sträck på benet” var en av otaliga kommentarer de stackars föräldrarna fick ta emot av sina barn.

Lägret var jobbigt, kul, lärorikt och bra. Enligt deltagarna själva, nej förresten, jobbigt, det var det bara jag och Micke som tyckte att det var. Nästa gång blir enklare gissar jag, mycket av jobbet handlar om att förmedla att det är genom träning du utvecklas. Nu finns det i alla fall 8 personer i Sverige som vet det.

Deltagarna i lägret var: Simon Lindblom, Morgan Högren, Benjamin Mccabe, Mattias Boman-Andersson, Johan Lindqvist, Rickard Höqlund, Ludvig Arnlund och Albin Carlsson